måndag 10 december 2012

Bästa Therese i velour

Min bästa vän Therese har nu fått sin velourtunika. Och visst är hon snygg! På grund av (eller ska vi säga tack vare?) en felmätning blev inte ärmarna i den längd vi hade tänkt. Men vi konstaterade båda två att det blev snyggt. 


Svart är ju så bra, det är ju alltid rätt.

 Men här kommer nått som inte är det minsta svart. Två riktiga karameller i tyg jag hade tänkt sälja. Men det blev i stället två färgsprakande tröjor till mina tjejer. Jag vet inte om det kanske är lite för mycket för min smak. Men barnen gillar i alla fall sina elefanttröjor. Är de nöjda, är jag nöjd.  


upp å ner, ner å upp...

Jag påbörjade en utrensning av tyger hemma. Jag själv får inte längre plats i min syhörna utan får sitta och sy i köket längre. Tygerna har blivit allt för många. Jag tänkte sälja av lite i en facebook grupp jag är med i,  började mäta tygerna och fota de som jag kände att jag kunde klara mig utan.
Sådant ska man inte göra tillsammans med min största dotter. Det slutade med att de flesta tygerna skulle behållas. Hon beställde tröjor, klänningar och leggings i långa rader. Hon som börjat rata det jag syr. Tyger hon fann för barnsliga för henne själv beställde hon byxor till lill-kusinen i.
Detta tyg köpte jag på mig för ett tag sedan. Egentligen är jag inte speciellt förtjust i det, eller var i alla fall. Som med så många andra tyger var det mycket finare uppsytt. I alla fall är min snart 2-åring väldigt förtjust i kor, hästar och hundar. ja, eller i muuu, hiiii och vovvov som hon säger. Hon fick sy på detta tyg och man såg på henne hur fint hon tyckte det var. Altså förpassades det från sälja högen till spara högen.
Resultatet blev denna tröja.
Jag tittade på tyget innan jag sydde och konstaterade att det inte fanns nått upp och ner på det. Skönt, då är det bara att köra på. Men, hallå. Visst hade det kanske varit lite finare med de stora centrerade djuren lite mer rättvända? Men det blev det fint med lila kantband till i alla fall.
Och Emil i Lunnebergas sång "upp å ner, ner å upp" (vad den kan tänkas heta?) nynnade jag på så fort jag såg tröjan klar.
Mönstret är "Little lamb" från Ottobre som jag använt mig av flera gånger tidigare.

måndag 3 december 2012

Mer velour åt folket!

Varma, mjuka, sköna underbara velour!
Jag som är så frusen av mig är väldigt förtjust i velour.
Fast denna tunika är inte sydd till mig, utan är en present till en vän. Mönstret den är sydd av är onion 2035, men med vissa ändringar. T.ex är den kortad för att vara mer en tunika än en klänning. Volangen nertill är inte från mönstret, kjolen är längre bak än fram.
Dessutom valde jag sy kantband i halslinning i stället för mudd. Och vet ni? Det gick jätte bra att använda kantbandaren!
Den största utmaningen var att rita upp mönstret, för att passa så bra som möjligt efter min väns mått är överdelen i stl Xs, ärmen small och kjolen medium.
Nu är jag väldigt spänd på att se hur jag lyckades, hur den sitter på.
Denna är i svart velour från stoff och stil. Svart är ju oerhört svårfotat. Gick ut för att få lite bättre ljus, men bäst hade det såklart blivit om tunikan satt på!